Jag erkänner, jag blev rädd! Jag hittade pigmentförändringar på min hud en dag och genast började tankarna snurra. Är det cancer? Är jag sjuk? Vad händer med barnen... tankarna gick i flera hundra kilometer i timmen och det gick liksom inte att få någon ordning i skallen. De där fläckarna hade jag inte i våras, och nu är de där och vem hade inte blivit skrämd av en sån sak? Jag kan nu lugna både er och mig själv, det är bara vanliga pigmentfläckar jag fått. Eller ja, vanliga och vanliga. Men de är i alla fall ofarliga. Doktorn som kollade på dem sade direkt att det ser ut som vanliga hyperpigmentering och att man skulle tänka på dem ungefär som stora fräknar. Nu sitter mina på armen, men hade jag haft dem i ansiktet hade jag nog velat få bort dem.
Det jag skulle tänka på var att inte vara för mycket i solen, nu är det ju inga problem längre med tanke på att sommaren är över. Jag skulle heller inte använda solarium och det är ju förståeligt. Hyperpigmentering är ju som att vara extra mycket solbränd, på små utvalda ställen, och då ska man ju inte utsätta huden för mer sol. Det är logiskt. Läkaren sade till mig att vi bara skulle låta det vara över vintern och titta på det igen nästa sommar för att se om det hade förändrats något. Jag får väl se till att slappna av i vinter, och köpa hudkräm!